– Det är fruktansvärt att behöva utsättas för angrepp och hot när man redan är i en utsatt situation, säger konstnären ÅC Danell.
Han och livskamraten Sonja Petterson har hjälpt Alina och Adrian sedan de attackerades för knappt tre månader sen. Det romska paret hade nyligen anlänt till Heby när två män, beväpnade med tillhyggen, uppträdde hotfullt, sparkade på deras bil och kastade deras tält i ån. Alina fruktade för sitt liv och numer bor hon och maken hos konstnärsparet.
– Det har varit fler angrepp och när Alina tiggde utanför affären blev hon sparkad av en äldre kvinna, säger ÅC Danell och tillägger att som tur är har Alina och Adrian mött vänliga människor också.
Alina har en högre utbildning och pratar engelska, och översätter delar av samtalet för maken på deras hemspråk. Makarna lämnade Rumänien för att försöka få ihop till familjens försörjning i Sverige. Hemma i Rumänien finns fyra barn i åldrarna 6–16 år och som Alinas mormor nu tar hand om.
– Vårt hus brann ner och vi har bott på olika ställen. Jag hamnade på sjukhus för depression och sen blev vår äldsta son mycket sjuk och vårdades länge på sjukhus. Det kostar mycket pengar, säger Alina.
Hon pratar lågmält och flera gånger under samtalet får hon tårar i ögonen. Alina och Adrian vill arbeta för att försörja familjen och drömmen är att kunna bygga upp ett litet hus i Bacău där de tidigare bott.
– Det rör sig inte om stora pengar sett ur ett svenskt perspektiv, men det är otroliga summor för oss, säger Alina som uppskattar kostnaden för ett husbygge till cirka 15 000 euro, det vill säga ungefär 140 000 svenska kronor.
För att hjälpa EU-migranter krävs dock mer insatser än de gåvor som tiggeri inbringar. En organisation som bland annat jobbar för romernas situation är biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta. Rickard Klerfors är biståndsansvarig och har bott och jobbat i Rumänien under många år.
– Jag har jobbat i Rumänien sedan 1990, och vi vill ge hjälp på plats och det är också vad de flesta romer själva vill. Tyvärr framstår den här gruppen som några som inte vill arbeta, vilket är helt fel, säger Rickard Klerfors under ett telefonsamtal.
Han berättar att Rumänien egentligen är ett rikt land med olika försörjningsmöjligheter. Enorma EU-fonder har också avsatts för att förbättra romernas situation. Men det brister i hur man organiserat hela samhället.
– Vi har jobbat brett med fattigdomsbekämpning i Rumänien och sett många exempel på att det går att få till förändring. Och de lokala myndigheterna vill verkligen att det ska fungera.
Rickard Klerfors nämner fyra huvudområden och det är utbildning, hälsa och tillgång till sjukförsäkringssystem, möjligheter till försörjning genom arbete samt en del strukturella problem.
Många romer saknar identitet, och har inte ett legalt ägande av mark och hus.
– Efter att under två år ha jobbat på det bredare sättet i vissa områden har det skett en förändring och man ser att det går att leva i landet.
Ett projekt har inneburit att tiggande EU-migranter har fått arbete som korgflätare i sin hemby, och tidigare i höstas började Hjärta till Hjärta sälja deras korgar. Satsningen bygger på tanken att man kan skapa arbeten snabbt om man utgår från vad människor redan kan.
– En person som får jobb med korgflätning kan försörja en hel familj på sin lön, säger Klerfors.
Nyligen lanserades också insamlingskampanjen ”Hjälp människor som tigger” – till förmån för utsatta EU-medborgare. Ett initiativ av Stockholms Handelskammare och City i Samverkan, Stockholm.
– Genom kampanjen vill vi försöka bidra till förändring i människors hemländer, säger Rickard Klerfors och berättar att det är organisationerna Hjärta till Hjärta, Erikshjälpen och Hoppets Stjärna som får del av de medel som samlas in.