– Om mannen säger att han ska döda hunden eller barnens kanin kan det vara mycket svårt för kvinnan att lämna djuren kvar för att ta sig till en kvinnojour, säger Nathalie Nordén.
VOOV startade för några år sedan när en grupp veterinärstudenter fick information om kvinnomisshandel.
– Det blev tydligt att skräcken, skulden och rädslan för vad som ska hända med djuret kan stoppa upp processen och få kvinnan att stanna kvar.
Mannen vet att det är en känslig punkt för kvinnan och barnen därför hotas även djuret.
– Det är flera som kommit hem till en död hund liggande i hallen, som en del i den psykiska misshandeln eller ett sätt att bestraffa kvinnan, säger Nathalie Nordén.
Det finns vissa mönster som ofta kommer igen när det gäller våld i nära relationer. Bland annat brukar kvinnan bli isolerad och hennes sociala nätverk krymper. Mannen vill i regel ha kontroll över hennes umgänge. Han ogillar eller till och med förbjuder henne att träffa släkt och vänner. Hunden eller katten kan bli hennes enda vän, den enda trygga punkten.
Dessutom ingår det ofta ekonomisk kontroll, det vill säga mannen har hand om de pengar som finns. Därför kan det svårt för kvinnorna att vända sig till ett djurpensionat.
– När vi startade var vi kanske lite naiva och tänkte att det kan väl inte vara så svårt att hjälpa till att ta hand om några hundar. Vi hade väl inte riktigt förstått omfattningen, hur många som faktiskt behöver hjälp.
När polis, socialjour eller kvinnojour kontaktar VOOV handlar det om att hitta ett jourhem till djuren i familjen. Jourhemmen får ersättning för djurens mat, kattsand och veterinär, men i övrigt är arbetet ideellt. När det gäller stora djur som hästar eller lantbruksdjur blir det svårare. Då kan inte VOOV hjälpa till.
– Det beror inte på att det inte behövs, för det gör det. Män hotar att slå benen av hästarna, inte ge djuren mat eller vatten och så vidare, det är ganska vanligt. Men vi har inte resurser.
Nathalie Nordén berättar att ibland har Svenska Hästars Värn kunnat hjälpa till, men att flytta en hel djurbesättning är inte så enkelt. Då krävs andra insatser. Svenska Hästars Värn är en ideell förening som tar hand om vanvårdade hästar och ger dem ett nytt tryggt liv.
VOOV har anslutna lokalavdelningar runt om i landet och Caroline Vidlund är engagerad i Uppsalas lokalförening.
Hon jobbar även ideellt på Uppsalas kvinnojour sedan fyra år tillbaka och vet hur svårt det är för kvinnan att lämna om hon misstänker att husdjuret kommer att fara illa.
– Ibland kan det dessutom vara akut när kvinnan lämnar sin relation, och det kan vara en lång process innan man får tag på ett jourhem som passar det aktuella djuret. Många skyddade boenden tar inte emot djur, och det behövs absolut fler jourhem, säger Caroline.
För att en våldsutsatt ska få hjälp av föreningen krävs att kontakten förmedlas av socialtjänst, polis, kvinno- eller brottsofferjour.
– Vi har överlämningsplatser där djuret överlämnas och den våldsutsatta kvinnan får sedan information om hur djuret mår via sin kontaktperson på socialtjänst eller kvinnojour.
Caroline Vidlund är socionom och har, tillsammans med Gabriella Jacobsson, gjort en C-uppsats om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur. Hela uppsatsen finns publicerad på Se Sambandet – ett nationellt kunskapscentrum som startats på initiativ av Carin Holmberg, Nathalie Nordén och Stefan Villkatt.
Detta kunskapscentrum syftar till att synliggöra sambandet mellan våld mot djur och våld mot människor.
– Vi undersökte vilken kunskap och erfarenhet som socialsekreterare i Uppsala län har om det här.
Även om flertalet av de tillfrågade ansåg sig ha både kunskap och erfarenhet visade resultatet att socialsekreterare sällan vet var de kan hänvisa våldutsatta kvinnor med behov av att placera sitt husdjur. Något som också innebär att dessa kvinnor inte får den hjälp de behöver
Enligt uppgifter från förra året har Uppsala-föreningen genomfört cirka 20 placeringar av husdjur.
– Detta trots att vi har haft begränsad möjlighet att sprida information och kunskap till instanser som socialtjänst, polis och kvinnojour, säger Caroline Vidlund.
Fakta Våld mot kvinnor
Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot och våld. Även anhöriga och vänner är välkommen att ringa.
Det är öppet dygnet runt, du ringer oss gratis och samtalet syns inte på telefonräkningen.
Karina Frölund
Rose-Marie Eriksson